Långsamt adapterande receptorer

Detta inlägg behandlar nästa kursmål:

• Redogöra till dem neuronala förutsättningarna på grund av proprioception, smärta samt hudsensorik
• Beskriva hjärnbarkens struktur samt dess funktionella uppbyggnad
• Redogöra på grund av sinnesorganens anatomi (och deras histologiska uppbyggnad) samt deras funktioner, inklusive dem viktigaste sensoriska bansystemens anatomi samt funktion ifrån känselorgan mot hjärnbarken

---

Ryggmärgens grå substans existerar organiserad inom flera lamellae.

Olika nervfibrer terminerar inom olika lamina.

ryggmärgens lamellae

Spinalnerv, utgår ifrån ryggmärgen. ett spinalnerv innehåller nervfibrer såsom består från flera neuroner. Sensoriska nervfibrer utgår ifrån dorsal root. Dessa neuroner kallas pseudounipolära, vilket betyder för att dem äger axonutskott åt numeriskt värde håll. Deras cellkropp bildar dorsal root ganglion.

Mekaniska nervfibrer utgår ifrån ventral root.

Ett sensoriskt intryck förmedlas ifrån receptorer, genom enstaka nervcell inom ett spinalnerv mot ryggmärgen. på denna plats kopplas signalen angående samt förmedlas från enstaka färsk nervcell såsom till signalen vidare, på grund av för att mot slutligen nå hjärnan.

Människan besitter totalt 31 par spinalnerver:

• 8 cervikalnerver (C1–C8)
• 12 thorakalnerver (T1–T12)
• 5 lumbalnerver (L1–L5)
• 5 sakralnerver (S1–S5)
• 1 coccygealnerv

Cervikala spinalnerver namnges efter underliggande kota, medan resten namnges efter överliggande.

Detta beror vid för att den inledande cervikalnerven lämnar ryggmärgen ovanför inledande cervikalkotan, vilket utför för att den åttånde samt sista cervikalnerven tvingas lämna ifrån beneath den sjunde samt sista cervikalkotan. Den inledande thorakalnerven lämnar därför ryggmärgen beneath inledande thorakalkotan.

Dermatom, enhet vid huden likt innerveras från ett speciell spinalnerv.

Några utvalda dermatom:

• C4: Nyckelben
• C6: Tumme
• C8: Lillfinger
• T4: Bröstvårtor
• T10: Navel
• L5: Stortå
• S1: Lilltå

Receptivt fält, sektor vilket innerveras från ett nervcell. Fälten överlappar varandra, vilket betyder för att en stimuli kunna stimulera flera nerver. Lateral inhibition används till för att redogöra noggrant lokalisation till stimuleringen.

Fältets storlek beror vid tätheten hos receptorerna vid en visst zon (tätare receptorer ger mindre receptiva fält).

Lateral inhibition, exciterade neuroner inhiberar intilliggande neuroner till för att precisera signalens lokalisation.

Mekanosensorik, innefattar vibration, tvåpunktsdiskrimination samt proprioception.

Tvåpunktsdiskrimination, numeriskt värde stimuli uppfattas vilket ett ifall detta sker inom en receptivt fält.

Större receptiva fält vid en region ger högre tröskelvärde på grund av tvåpunktsdiskrimination samt detta behövs alltså längre avstånd mellan numeriskt värde stimuli till för att man bör behärska särskilja dem. Handen äger lägre tröskelvärde jämfört tillsammans armen, eftersom receptortätheten existerar högre hos handen.

Adaptation, successiv minskning inom respons hos enstaka receptor nära långvarig stimulering.

identisk mängd stimulus genererar ej lika frekventa aktionspotentialer alternativt lika höga amplituder. mot modell får oss intryck då oss tar vid oss plagg, dock ej kurera tiden beneath dagen då oss äger dem vid oss, ifall oss ej aktivt tänker vid detta. Receptorer existerar antingen snabbt alternativt långsamt adapterande.

Proprioception, förmågan för att behärska uppleva position samt rörelser från den egna kroppen.

Signaltransduktion

Från stimuli mot nervsignal.

Hudreceptorer

Hudens känslighet beror vid receptortätheten likt skiljer sig åt olika områden.

Taktil känslighet existerar störst nära hårlös hud vid fingrar, handflator, fotsulor samt läppar.

Meissners korpuskel, epidermis samt ytlig dermis. överför enkel kontakt. Snabbt adapterande.

Merkelcell, stratum basale (epidermis). överför tryck samt strukturer vid ämne, liksom kanter samt upphöjningar.

Långsamt adapterande.

Pacinis korpuskel, djup dermis samt hypodermis. överför djupare tryck samt skakningar. Snabbt adapterande.

Ruffinis korpuskel, mellan stratum papillare (dermis) samt hypodermis. överför sträckning från huden. Långsamt adapterande.

MINNESREGEL
Ytliga tyskar: Meissner und Merkel
Djupa italienare: Pacini e Ruffini

Receptor	Modalitet	Receptivt fält	Adaptation
Meissner	Lätt beröring	Litet	Snabb
Merkel	Tryck samt struktur	Litet	Långsam
Pacini	Djupare tryck samt vibration	Stort	Snabb
Ruffini	Sträckning	Stort	Långsam

En djupare receptor får en större receptivt fält.

Hårfollikelreceptor, receptorer såsom känner från stimuli vid avstånd genom håret.

Nociceptorer (fria nervändar), reagerar mot smärta alternativt potentiellt skadligt stimuli.

• Termisk nociceptor, reagerar vid skadligt upphöjd alternativt nedsänkt temperatur.
• Mekanisk nociceptor, reagerar vid överdrivet tryck alternativt mekanisk deformation.
• Kemisk nociceptor, reagerar vid kemikalier samt kryddor.
• Sleeping/silent nociceptor, reagerar endast angående omkringliggande vävnad existerar inflammerad.
• Polymodal nociceptor, reagerar vid flera från dessa modaliteter.

Proprioceptiva receptorer

Muskelspole, sinnesorgan insprängd inom skelettmuskulatur. Består från inriktade små muskelceller (intrafusala fibrer) såsom främst detekterar längdförändring från omgivande muskel.

Golgis senorgan, känselreceptor likt sitter invävd mellan sentrådarna inom övergången mellan muskel samt sena. Skickar data mot centrala nervsystemet angående senans tryck.

Namnet bör ej förväxlas tillsammans med golgiapparaten (båda döptes efter identisk vetenskapsman, Camillo Golgi).

Ledreceptorer, receptorer kring leder vars funktioner existerar uselt kartlagda samt därför existerar dem ej relevanta för att förstå.

Nervfibrer

Aδ-fibrer, myeliniserad nervfiber likt därmed överför snabb, stickande samt vällokaliserad smärta, även kallat First Pain.

C-fibrer, omyeliniserad nervfiber liksom därmed överför långsam, dock långvarig, molande samt svårlokaliserad smärta, även kallat Second Pain.

Axontyp	Modalitet	Myelin	Hastighet
Aβ (A-beta)	Mekanosensorik	Ja	35-75 m/s
Aδ (A-delta)	Nociception	Ja	5-30 m/s
C	Nociception	Nej	0.5-2 m/s

Sensorsystem	Typ från afferent
Sträckreceptor inom muskelspole	Ia, II
Kraftreceptor inom Golgis senorgan	Ib
Kutana receptorer	Aβ, Aδ, C

Ia-fibrer signalerar ifall hastigheten vid muskelns längdförändring, medan II-fibrer signalerar angående aktuell muskellängd.

Modulering samt neurotransmittorer

Sensitering (hyperalgesi), ökad smärtupplevelse nära smärtpåverkan.

Långsamt adapterande receptorer äger statisk känslighet.

nära upprepad smärtsignalering kommer smärtan successiv för att öka, även angående själva stimulit ej förändras. Sensitering sker mot modell nära inflammation.

Substans P, neurotransmittor vilket utsöndras ifrån specifika sensoriska neuroner inom samband tillsammans med smärtsamt stimuli, vilket överför smärta mot nervsystemet. Endorfin samt opiater begränsar frisättning från substans P, vilket fungerar vilket enstaka typ från smärtlindring.

bradykinin, prostaglandiner

---

Modalitet	Receptor	Fibrer
Beröring	Snabbt adapterande (Meissner, Pacini, hårfollikel, vissa nociceptorer)	Aβ
Beröring & tryck	Långsamt adapterande (Merkel, Ruffini, vissa nociceptorer)	Aβ, Aδ
Vibration	Meissner, Pacini	Aβ
Temperatur	Termiska nociceptorer	Aδ, C
Smärta & klåda	Fria nervändar	Aδ, C

Somatosensoriska bansystem

Inom somatosensorik sker detta en särskiljande mellan medveten samt undermedveten somatosensorik samt mellan mekanosensorik samt smärta–temperatur.

Det finns numeriskt värde par från bansystem på grund av medveten somatosensorik:

• Posterior sektion från viktig samt under
  • Mekanosensorik: Dorsal column–medial lemniscus pathway
  • Smärta samt temperatur: Spinothalamic tract (Anterolateral system)
• Anterior sektion från skalle samt ansikte
  • Mekanosensorik: Trigeminal lemniscus pathway
  • Smärta samt temperatur: ledning genom spinal nucleus of the trigeminal complex

Gällande undermedveten somatosensorik handlar detta angående proprioception såsom förmedlas ifrån fria nervändar mot cerebellum, vilket sker via spinocerebellar pathway.

Under huvud

Dorsal column–medial lemniscus pathway

Kontralateral bansystem liksom överför mekanosensorik ifrån posterior sektion från huvudet samt beneath.

Dess nervfibrer rör sig inledningsvis inom numeriskt värde dorsala kolumner (fasciculi), beroende vid från vilket ställe kroppen dem överför somatosensorik, mot numeriskt värde respektive kärnor. Därefter rör dem sig inom enstaka ledning liksom kallas medial lemniscus.

1. Neuron ifrån mekanosensorisk receptor tillsammans med cellkropp inom dorsalrotsganglion rör sig upp genom dorsalkolumnerna, beroende vid vilken nivå dem träder in inom ryggmärgen, mot respektive kärna inom nedre medulla oblongata
   • Cervikalnivå: Fasciculus cuneatus – Nucleus cuneatus
   • Lumbalnivå: Fasciculus gracilis – Nucleus gracilis
2. Neuron korsar ovan mot kontralateral blad från medulla samt projicerar upp mot ventral posterolateral kärna (VPL) inom thalamus.

   nära överkorsningen kallas nervfibrerna internal arcuate fibers. Därefter kallas ledningen medial lemniscus.

3. Neuron projicerar mot somatotopiskt lämplig sektion från gyrus postcentralis.

Fasciculus cuneatus, dorsal kolumn liksom överför somatosensorik ifrån övre kroppen: armar, övre delen från bålen samt hals (över T6/7).

Fasciculus gracilis, dorsal kolumn likt överför somatosensorik ifrån nedre kroppen: ben samt nedre delen från bålen (under T6/7).

Medial lemniscus, ledning från ”second beställning neurons” vilket överför signalen vidare ifrån dorsalkolumnerna mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.

Spinothalamic tract

Kontralateral bansystem liksom överför smärta samt temperatur ifrån posterior sektion från huvudet samt beneath.

Överkorsning sker inom segmentnivå, en alternativt numeriskt värde parti ovan alternativt beneath ifrån var spinalnerven träder in inom ryggmärgen.

Ruffini: reagerar vid sträckning (lite liksom ett ledreceptor), stort receptivt fält - långsamt adapterande.

Får sitt namn eftersom detta finns ett direkt koppling mellan ryggmärgen (medulla spinalis) samt thalamus. Detta bansystem kallas även detta anterolaterala systemet.

1. Neuron tillsammans cellkropp inom dorsalrotsganglion likt terminerar inom dorsalhornet vid segmentnivå (ett alternativt numeriskt värde parti upp alternativt ner).
2. Neuron korsar ovan mot anterolateral sektion från ryggmärgen samt projicerar upp mot ventral posterolateral kärna (VPL) inom thalamus.
3. Neuron projicerar mot somatotopiskt lämplig sektion från gyrus postcentralis.

Ansikte

Trigeminal lemniscus pathway

Kontralateral bansystem såsom överför mekanosensorik ifrån anterior sektion från huvudet samt ansikte.

Kallas även pathway through the principal nucleus of the trigeminal complex.

1. Neuron ifrån n. trigeminus tillsammans cellkropp inom ganglion trigeminale träder in ventrolateralt inom pons samt terminerar inom principal nucleus of the trigeminal complex.
2. Neuron korsar ovan mot kontralateral sektion från hjärnstammen samt projicerar mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.

   Denna ledning kallas trigeminal lemniscus.

3. Neuron projicerar mot underlägsen sektion från gyrus postcentralis, var ansiktet existerar somatotopiskt representerat.

Ganglion trigeminale, ganglion till n. trigeminus (V).

Trigeminal lemniscus, ledning från ”second beställning neurons” likt kopplar samman nervfibrer ifrån n.

trigeminus mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.

Ledning genom spinal nucleus of the trigeminal complex

Kontralateral bansystem liksom överför smärta samt temperatur ifrån anterior sektion från huvudet samt ansikte.

1. Neuron ifrån n. trigeminus tillsammans med cellkropp inom ganglion trigeminale träder in ventrolateralt inom pons samt går eller reser sedan ner inom medulla oblongata via ett ledning såsom kallas spinal trigeminal tract, var den bildar flera synapser tillsammans enstaka kolumn från celler såsom kallas spinal nucleus of the trigeminal complex.
2. Neuron korsar ovan mot kontralateral sektion från medulla samt projicerar upp mot tegmentum inom hjärnstammen samt sedan vidare mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
   I huden finns en flertal receptorer speciellt ägnade åt för att uppfatta olika typer från beröring.
3. 

Denna ledning kallas anterior trigeminothalamic tract.

4. Neuron projicerar mot underlägsen sektion från gyrus postcentralis, var ansiktet existerar somatotopiskt representerat.

Spinal trigeminal tract, nedåtgående ledning inom medulla oblongata såsom består från ”first beställning neurons” ifrån n. trigeminus.

Spinal nucleus of the trigeminal complex, kärna inom medulla oblongata vilket tar emot data ifall smärta samt temperatur.

Anterior trigeminothalamic tract, ledning från ”second beställning neurons” vilket kopplar samman nervfibrer ifrån n.

trigeminus mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.

---

Bansystem	Kroppsdel	Modalitet	Överkorsning	Thalamus
Dorsal column–medial lemniscus	Under huvud	Mekanosensorik	Nedre medulla	VPL
Spinothalamic tract	Under huvud	Smärta samt temp	Segmentnivå	VPL
Trigeminal lemniscus	Ansikte	Mekanosensorik	Nedre pons	VPM
Ansikte	Smärta samt temp	Medulla	VPM

---

• Spinocerebellar tracts
  • Dorsal spinocerebellar tract (DSCT)
  • Ventral spinocerebellar tract (VSCT)
  • Cuneocerebellar tract (CCT)
  • Rostral spinocerebellar tract (RSCT)

Spinocerebellar tracts, flera bansystem likt överför ipsilateral proprioception:

• Cuneocerebellar tract (CCT), överför proprioception ifrån övre bål samt armar.
• Dorsal spinocerebellar tract (DSCT), överför proprioception ifrån nedre bål samt ben.

Patologi

Brown-Sequards syndrom, halvsidig skada vid ryggmärgen såsom ger nästa somatosensoriska bortfall:

• Normal beröring vid båda kroppshalvor ovanför skadan
• Försämrad kontralateral smärta samt temperatur nedanför skadan (spinothalamic tract)
• Försämrad ipsilateral mekanosensorik nedanför skadan (dorsal column–medial lemniscus pathway)

Anledningen på baksidan ipsilateralt bortfall från mekanosensorik nedanför skadan existerar för att dorsal column–medial lemniscus pathway ej korsar ovan på grund av än inom hjärnstammen samt existerar därför ipsilateral längs kurera ryggmärgen.

Somatosensoriska hjärnbarken

Primära somatosensoriska barken (Gyrus postcentralis)

Somatotop organisation

Olika kroppsdelar representeras vid olika delar från cortex.

Mekanorecepptorer känner från stimuli utifrån, samt sedan besitter oss Proprioceptorer likt då känner från lägen inne inom kroppen för för att behärska styra samt granska den.

dem främst från dessa nämns nedan.

Kan finnas inom olika grupper Ia samt Ib samt detta är olika hastigheter samt hur snabbt dem förmå reagera. Vikten från detta förstås när muskelspole samt Golgi senorgan (Ib) är inblandade inom reflexer, såsom oss får svårt för att styra, liksom är våra snabbaste ledning. Detta behövs för för att undvika lagg inom kroppen.

Muskelspole

Främsta arbetsuppgift för att känna från belastningen inom själva muskeln.

Består från 4-8 muskelfibrer inneslutna inom bindväv. Finns inom många muskler samt känner från sträckningen inom dem, främst inom skelettmuskulatur samt dem muskler vilket äger mer finmotorik äger fler muskelspolar. eftersom muskelspolarna måste behärska känna från spänning läka tiden, så blir "ledningen" ej lös (flaccid) utan den ligger bota tiden lagom sträck samt tillgänglig för avläsning från förändringar.

Golgi senorgan

Känner från muskelspänning mellan muskler (senorna kopplar mellan två muskler) samt ligger bland kollagenfibrer på liknande sätt såsom muskelspolar.

Receptorer existerar antingen snabbt alternativt långsamt adapterande.

Mer långsamt adapterande. Använder Ib fibrer.

 

Ledreceptorer

Finns runt leder samt funktion är dåligt kartlagd samt signalerar antagligen ledens position. Finns 4 olika typer.

 

Dermatomer

Ett dermatom är en område på huden vilket innerveras från ett särskild spinalnerv. insikt ifall dermatom är nödvändig inom neurologin, för för att behärska spåra skador på spinalnerver genom för att undersöka hudområden på kroppen.

Det är lättast för att förstå indelningen ifall man tänker sig för att oss står på varenda fyra, vilket enstaka hunddjur, tummarna fram fram samt lillfinger bak.

Bra dermatomes landmärken likt är kapabel existera utmärkt för att anlända ihåg

• C4: Nyckelbenet samt bildar en halsband
• T4: Brösten, bröstvårtorna.

  (Minne: T fryst vatten 4 the råd of Nipple)

• T10: mittpunkt (umbilicus) - (Minne: 0 liknar navel T10).
• L1: Där dina speedos slutar nära magen: (Minne: L for Lifeguard)

 

 

 

Ryggmärgen

Den gråa samt vita substansen delas in inom olika delar samt Laminae är enstaka sådan, Nuclei är ett ytterligare. Beroende på vilken Laminae oss rör oss inom, så finns olika typer från fibrer samt sinnesförmedling där.

• Smärta: 1, 2, 5
• Taktilt: 3, 4, 5
• Proprioception: 7

 

 

Sensitering

Anpassning efter smärta, även kallat Hyperalgesia är enstaka typ från skydd för för att undvika saker vilket är skadliga för kroppen.

Genom för att fortsätta trigga enstaka viss smärtsignalering så kommer smärtan för att successiv öka, fast för att själva ursprungsstimuli ej ökat. modell när man bränner sig inom solen.

Detta inom sin tur förmå göra för att Substans P frisätts samt åter igen ökar detta inflammatoriska svaret. Opiater samt Endorfin dämpar inom sin tur Substans P.

Det likt händer är för att kroppen t.ex.

ex.

frigör signalsubstans likt ökar känsligheten samt aktiverar aktionspotentialer. Dessa förmå uppstå genom inflamation samt triggar cociceptorerna. Exempel: 

• Histamin
• Brandykinin
• Serotonin 

 

Perifier Sensitering

Hyperalgesi: Ute inom kroppen likt t.ex. nära inflammation ökar känsligheten då signalsubstanser (som nämnda ovan) utsöndras. Fördelen är för att nära större smärta minskar användandet det skadade området och gör oss mer medvetna ifall för att detta behöver läka.

Central Sensitering

Allodyni: Beror på ökad känslighet från second beställning nervcell på bas från first beställning nueron besitter stimulerat.

Är dessutom first beställning enstaka mekano samt second beställning nociceptiv, är kapabel detta gör för att icke smärtsam beröring förmå kännas likt smärta, eftersom något såsom normalt ej skulle leda mot vidare ledning från signalen, för tillfället gör det. 

Wind-up fenomen:  Flera små, upprepade stimuleringar leder mot smärta, likt fanns för sig ej skulle göra det.

Beror på för att summering från synaptiska potentialer vilket ej helt hinner återställa sig tills nästa stimuli kommer in.

 

Smärttyper

Smärttyper

• Kutan - Huden
• Viceral - Inre organ
• Neurogen - Skada/tryck på nerv (central alternativt perifier)
• Nociceptiv - Vävnad
• Idiopatisk - Ej kartlagd smärta
• Psykogen - Från psykiska bekymmer (t.ex.

  depression)

• Fantom - Från amputerad kroppsdel, signaler från återstående delar uppfattas från CNS
• Refererad - Smärta från inre kroppsdel refereras mot känsel ut inom huden. Ofta inom identisk Dermatom samt modell är hjärtinfarkt som känns inom armen.

Neuropatisk smärta Kan bero på många saker, som:

• Skada på nervceller
• MS
• Bältros
• Stroke
• Diabetes

Det är då svårt för att behandla samt risken är för att smärtan är stark samt långvarigt, samt förvärras då patienten är inom riskgrupp för nedstämdhet (som förstärker smärtupplevelsen).

Man förmå dämpa smärta genom för att hjärnan stimulerar dem nedåtgående banorna samt hämmar smärtsignalering (inhibering).

Detta görs via PAG (Periaqueductal gray). Elektrisk stimulering från dessa område hos möss lindrade smärta samt den mätbara aktiviteten inom dorsalhornet hos nociceptiva neuronen. PAG reglerar handling inom flera delar från hjärnstammen. Receptorer likt involveras inom PAG är sådana såsom reagerar på opiater, fast kroppseget: Endofin, Enefaliner, Dynofiner.

Vid fantomsmärtor upplevs smärta inom kroppsdelar likt ej finns kvar samt utöver detta är kapabel delar från hjärnbarken likt plats kopplade mot dessa (numera försvunna) delar tas över från närliggande strukturer.

Därför är kapabel Beröring från ansikte kännas inom armen.

 

Smärta samt temperatur

Man kallar perception från smärta för nociception samt går beneath egna banor istället för beneath dem sensoriska. 

Cellkropparna finns inom dorsalrotshornet inom ryggmärgen (precis såsom övriga) samt besitter lätt myelinerade fria nervändar samt ger därför enstaka något långsammare signal.

 

• Mekanosensetiva (A-delta fibrer)
  • Skarp samt snabb smärta, enkelt för att lokalisera samt kopplar ifall inom Lamina 1 samt 5 inom dorsalroten.
  • Mekanisk Smärtstimuli
• Mekanotermiska (A-delta fibrer)
  • Skarp samt snabb smärta likt enkelt lokaliseras.
  • Mekanisk samt termisk smärtstimuli
• Polymodala (C-fibrer)
  • Är omyelinerade samt långsamma, därför ger detta enstaka molnande smärta vilket dröjer.
  • Mekanisk terminsk samt kemisk stimuli

 

	Mekanisk	Termisk	Kemisk
Mekanosensitiva	x
Mekanotermiska	x	x
Polymodala	x	x	x

 

En ytterligare betydelsefull skillnad är mot känseln är för att dem receptiva fälten är stora för smärta, inom samtliga nivåer (periferin, thalmatiskt samt kortikalt), vilket indikerar på för att informationen angående för att detta gör ont snarare än precist fanns är viktigare. 

• A-fibrer ger kraftfull snabb smärta (sticker tillsammans med nål)
• C-fibrer kommer långsammare samt molnande (slår inom tån)

Transient Receptor Potential - kanaler (TRP) sensorer vilket känner från temperaturintervall, finns

•  TRPV1 (A samt C fibrer)
• Måttlig hetta  (45C)
• Capsaicin
• TRPV2
• Högre värme (52C)

Resultatet från smärtan är dels den stimuli likt kommer in inom PNS samt den bearbetning likt sker inom CNS.

Därför är smärta väldigt personligt, beroende på hur oss hanterar detta. detta är helt enkelt ej hur man äger detta, utan på hur man tar det! 

 

Thalamus

Sensoriken från kroppen rör sig varenda mot Thalamus. 

Ventral Posterior Lateral (VPL)
Tar emot signaler från dorsal column - mediala lemniska vägen.
Kroppen samt främre delen från ansiktet.

 

Ventral Posterior Medial (VPM)
Signaler från kranialnerv 5 (trigeminal)

 

Somatosensoriska Cortex

Signalerna går mot Primära somatosensoriska cortext, vilket är inom Gyrus Postcentralis inom Parietalloben.

Inkluderas 4 Brodmann områden (1, 2, 3a,3b)

• Kutan Stimuli (hud): 1 , 2och 3b - 
• Proprioception: 2, 3a
• Taktil: 2

Sensoriska gyrusen är sedan uppdelad segmentvis så för att varenda kroppsdel styrs från varenda dem typerna.

småväxt är representationsfigur tillsammans storleken baserad på vår känslighet. Detta är indikator på för att tätare receptorer ute perifert kräver ställe område inom cortex.

Utöver själva denna uppdelning så ligger nervcellerna tillsammans olika djup. dem olika djupen står sedan för informationsutbyte tillsammans med olika delar.

• 2-3: mot andra delar från cortex areaor (area 1 samt 2, SII)
• 4: Från tahalmus
• 5: Subcorticala strukturer
• 6: mot Thalamus

 

Nervbanor

Det finns olika typer från nervbanor samt dessa korsar över på olika ställen samt går mot olika delar från hjärnan.

Detta innebär för att skador på ryggen ej nödvändigtvis klipper all förbindelse mellan övre samt nedre delen från kroppen, utan snarare begränsar vissa funktioner. 

• First-order nervcell är dem likt tar emot stimuli
• Second order nervcell är dem likt man kopplar över till
• Third-order nervcell förmå existera enstaka tredjeplats överkoppling (t.ex.

  Thalamus mot Cortex)

 

Olika banor

• Dorsal Column Media-lamina (Posterior Column)
  • Nociceptiv/Mekano
  • Följer upp i Fasiculus Gracalis (undre/ben) och Fasiculus Cuneatus (övre/arm) områdena
  • Kopplar över inom Nucleus Gracalis(undre) och Cuneatus (övre)
  • Korsar över
  • Upp mot Thalamus VPL
• Spinothalmatic vägen (Anterolateral)
  • Smärta
  • Korsar över direkt inom identisk nivå liksom stimuli
  • Fungerar identisk för grabb (över) samt ben (under)
  • Går upp mot Thalamus VPL
• Spinocerrebellära vägen (Ipsilateralt)
  • För Proprioception. 
  • Samma blad såsom stimuli
  • Följer all vägen upp mot Cerebellum
  • Stannar där, enda likt ej går mot Cortex.
• Trigeminothalmatiska  banan
  • Smärta, proprioception, känsel inom ansiktet. 
  • Finns två banor.
    
    • Ena går in direkt inom PONS
    • Anda går först ner mot Medulla samt sedan upp.
  • Fortsätter sedan genom Thalamus VPM

 

 

 

Övrigt

Övningsfrågor samt test hittar ni här

 

Förklarande videos