Recept för konflikt lösning

Ingredienser

En massiv dos uppmärksamhet vid #logiska plan
Flexibel resurs mot #ass samt #diss
#medvetna #presuppostitioner
Stora mängder #jag//#du-sortering
Minst ett gemensam #intention
Flexibel resurs mot enstaka mängd tänkbara lösningar, ref #höger//#vänster
Rikligt tillsammans med #pacing samt #leading
#kongruens

Tillvägagångssätt

Starta tillsammans med ett massiv dos uppmärksamhet vid #logiska program samt tillsätt växelvis #ass samt #diss, således för att ni upptäcker då ni pratar förbi varandra samt detta finns potential på grund av konflikt.

Tillsätt enstaka ytterligare dos #medvetenhet vid #presuppositioner, således för att ni upptäcker möglich antaganden, påståenden samt andra «underförståddheter» vilket kunna utgöra grunden på grund av konflikt.

Tillsätt stora mängder #jag//du-sortering, därför för att samtliga får prata till sig egen utan för att andra tillägger andra åsikter alternativt dömer samt bedömer. plats speciellt uppmärksam vid för att ifall ni blandar inom dålig #jag//du-sortering kommer konfliktnivån troligen öka tillsammans fara på grund av för att den förmå bli helt fastlåst.

Därefter leta fram minimalt enstaka #intention vilket existerar gemensam på grund av samtliga parter.

Låt #intentionen bli utgångspunkt på grund av överenskomna lösningar, ref #höger//vänster.

Servera tillsammans riklig #pacing samt #leading, sålunda för att varenda blir mötta var dem existerar samt ledda mot enstaka alternativt flera gemensamma lösningar. Tillse mot slut på grund av #kongruens genom för att granska för att samtliga existerar eniga – samt följ upp.

Bon appetit…

 

Anm1: Undvik nästa ingredienser som existerar kända på grund av för att öka konfliktnivån:

Dålig #jag//#du-sortering
Mis#pacing – såsom existerar detta motsatta från #pacing
Mis#leading – liksom existerar detta motsatta från #leading
#inkongruens – bristande överensstämmelse mellan dem olika ingredienserna beskrivna ovan

Anm2:Vill ni känna till mer? Kolla nätkursen «Konflikthantering samt förhandling»

Anm3: Okända ingredienser? Här förmå ni titta korta filmer angående fanns samt enstaka från dem

#logiska plan:

#ass//#diss:

#medvetet//#omedvetet:

#presuppositioner:

#jag//#du-sortering:

#intentioner:

#höger//#vänster:

#pacing samt #leading:

#kongruens:

 

"skepp ligger trygga inom hamn,

men detta fanns ej detta dem fanns byggda för"

 

"rädsla; skräck, ängslan, fasa, fruktan, bävan, räddhåga, feghet, klenmod, oro"

Ett huvuduppdrag för offentliga chef idag är för att leda förändring, ett förändring vilket ofta sker inom mer alternativt mindre oförutsägbara kontext samt där man nästan ständigt bör krympa kostymen.

All förändring från innebörd, dock inom synnerhet denna form eller gestalt från förändring är inom någon fras krisskapande.

Man skulle tillsammans andra mening behärska säga för att förändring är synonymt tillsammans konflikter samt konfrontationer. Positioner förändras, revir förskjuts. Därmed skulle man också behärska säga för att förändring är ett fråga ifall för att möta, hantera samt behärska jobba konstruktivt inom miljöer präglade från ångest samt rädsla.

Jag skulle vilja gå så långt likt för att säga för att utan ångest samt rädsla äger ingen egentlig förändring skett inom ett organisation. (detta är dock ej identisk sak likt för att all ångest samt rädsla är konstruktiv, dock detta är enstaka ytterligare femma).

Den offentlige ledarens övning är för att visa vägar ur rädslan.

Visa en sätt, ej för att undvika rädslan, ej för att negligera rädslan utan en sätt då man tillsammans med bas inom sin etik, sin moral, sina värderingar samt sin framtidsperspektiv besegrar rädslan. Att övervinna sin rädsla är detta såsom ibland kallas mod. Utan mod inget ledarskap. Utan ledarskap ingen förändring.

Samtidigt vet oss för att detta finns nästan inget term inom organisationer samt inom ledarskap liksom är så tabubelagt såsom just begreppet rädsla.

Bara tanken på för att anordna en seminariet på temat ledarskapets rädsla förefaller orimlig. Vem skulle vilja anmäla sig?

I stort sett ingen arbetsledare önskar vare sig offentligt alternativt privat prata ifall sin rädsla. för att medge rädsla uppfattas ofta både från ledaren samt omvärlden vilket en misslyckande. Möjligtvis kunna oss sträcka oss mot för att medge för att oss känt ett viss bekymmer, enstaka viss anspänning alternativt fylld med energi eller spänning lite extra inför ett arbetsuppgift.

Man möjligen mot samt tillsammans tillåter för att man haft ett adrenalinkick. dock varit rädd? Aldrig!!! oss är samtliga rädda för för att drabbas från feghetens stigmatiserande brännjärn.

Och likväl vet oss för att varenda är rädda från samt mot. oss är rädda för för att misslyckas, rädda för för att ej behärska lösa uppgiften, rädda för för att våra små människor bör råka ut för något.

Rädsla är enstaka naturlig, samt dessutom betydelsefull, sektion från våra liv. dock inom ledarskapet blir den plötsligt osynlig. dock rädslan försvinner ej, den går bara beneath jorden.

Häri ligger ett massiv sektion från problemet. Förnekandet eliminerar ej problemet. Tvärtom förstärker detta problemet. samt omöjliggör enstaka konstruktiv bearbetning.

Min bestämda perception är för att oss måste göra tillsammans med ledarskapets rädsla likt tillsammans med barnets mörkrädsla; lysa tillsammans ett ficklampa beneath sängen samt upptäcka för att monstret bara är enstaka kvarglömd nallebjörn. för att besegra sin rädsla är för att besluta sig för för att överkorsa enstaka gräns, överskrida ett demarkationslinje, för att bestämma sig för för att växa ett aning.

Kanske bör oss inom denna process artikel taktiska samt kloka samt angripa rädslan omväg.

för att utmana människors försvar tenderar bara för att stärka dem. dock oss förmå ej väja för frågan. Bara söka begåvade metoder för att ta oss an den

Detta synsätt ifrågasätter inom grunden den ögonkontakt på ledarskap, ledning samt organisationsfrågor vilket tar sin enda utgångspunkt inom samt söker samtliga sina svar inom detta rationella, logiska samt sakliga.

Detta synsätt bygger på tanken för att detta synliga samt rationella är detta likt förhärskar inom enstaka organisations beslutsfattande. Möjligtvis är kapabel man, tillsammans detta synsätt liksom bas, sträcka sig så långt likt för att medge för att en antal psykologiska samt gruppdynamiska (dvs mänskliga) fenomen komplicerar detta rationella beslutsfattandet samt för att man likt chef därför måste lära sig för att åtminstone titta samt förstå samt möjligen samt behärska sådana förlopp.

dock ännu är detta rationella inom centrum.

Jag önskar gå ett helt ytterligare väg för för att förstå rädslans roll samt spelet inom enstaka organisation. detta råder, i enlighet med mitt sätt för att titta detta, ständigt enstaka struktur från balans alternativt kamp mellan detta synliga samt rationella inom enstaka organisation samt detta emotionella, osynliga samt mot synes irrationella (Palazzoli).Men poängen är för att ju större omställningar, ju starkare påfrestningar samt ju svårare ledningsfrågor enstaka organisation utsätts för desto starkare påverkan får dem osynliga samt emotionella krafterna.

Man skulle behärska uttrycka detta på följande vis. Just inom dem ögonblick när ledningsuppdraget är vilket maximalt kaotiskt samt nödvändigheten från rationella samt sakliga impulser är vilket störst, just då är krafterna från detta irrationella, emotionella samt osynliga fältet liksom maximalt inom rörelse.

Detta är irrationalitetens paradox. Förhållandet förmå illustreras på följande vis

En intressant fråga för enstaka organisation samt dess chef inom förändringssituationer blir inom vad mån dem synliga samt sakliga aspekterna från ledarskapet harmonierar tillsammans med alternativt står konflikt tillsammans dem osynliga, mot synes irrationella samt känslomässiga aspekterna.

Den gode samt insiktsfulle ledaren utnyttjar samspelsmöjligheterna, den svage ledaren drabbas från konflikterna mellan dessa två nivåer. På en sätt talar oss angående organisationens kollektivt undermedvetna samt hur detta agerar samt påverkar inom förändringssituationer.

I förändringens period blir ledarens roll allt mer ett fråga ifall för att härbärgera organisationens ångest, förtvivlan, konflikter samt konfrontationer samt för att förvandla dessa mot godartade utvecklingsförlopp.

samt detta är något helt annat än konventionell management samt instrumentella styrtekniker.

All förändring från innebörd innebär för att göra sig från tillsammans delar från detta förflutna samt producera något nytt. oss talar angående larvens förvandling via puppa mot fjäril. ett sådan förändring innebär tillsammans med nödvändighet passerandet genom nollpunkten.

Genom enstaka punkt där oss ej längre är riktigt säkra på hur saker samt domstol förhåller sig. Kreativitetsforskare, förändringsteoretiker samt filosofer är varenda överens angående för att förändring samt tillväxt förutsätter passagen genom denna nollpunkt. Punkten vilket består från just ingenting.

Men för för att passagen bör ge fras förutsätter detta modet för att stanna upp tänka, utsätta sig för motstridiga impulser, passivitet samt eftertanke, låta känsloströmmar samt konflikter komma upp mot ytan.

Allt saker vilket undviks från den rationella, dynamiske samt handlingskraftige chefen.

Konflikter vilket handlar ifall mat.

chef vilket från rädsla passerar genom nollpunkten inom överljudsfart vägledda från mottot "snabbt samt dumt" skapar ingen förändring. dem bara döljer sin ångest över för att vistas inom detta tillstånd på baksidan ett skenbar handlingskraft.

Kanske är detta enstaka poäng för att den omskrivne 1600-tals samurajen Miyamoto Musashi inom sin klassiska "De fem ringarnas bok" anvisar tomheten - den femte ringen - likt Vägen.

han skriver; inom tomheten är dygd samt ingen ondska...ande är intighet.

Att producera nya lösningar förutsätter alltså en tredubbelt mod. Först samt främst modet för att göra sig från mig gamla tankar. För detta andra modet för att tänka inom nya banor. dock möjligen främst från allt modet från för att vistas inom osäkerhetens landskap tillräckligt för för att detta nya bör behärska göra sig gällande.

Detta är enstaka sanning likt gäller angående allt nyskapande oavsett ifall detta gäller för att producera ett färsk organisation alternativt en nytt litterärt mästerverk (Cullberg).

I tjurfäktning uppstår ständigt en ögonblick. Sanningens ögonblick. Ögonblicket då tiden står stilla. Då endast några millimeter står mellan tjurfäktaren samt döden.

inom detta tomrum, sker sorteringen. Agnarna skiljs från vetet. För offentliga chef äger detta ögonblick inträffat inom början från nittiotalet. Då ledningsuppdraget förändrades från för att äga handlat ifall för att administrera välfärdsbyggandet mot för att hantera både förändrade samt krympande resursramar. Organisationer inom kris, medarbetarnas ångest, konflikt mellan olika intressen - allt skulle hanteras från den ofta oförberedde offentlige ledaren.

Ledaren vägdes samt befanns alltför för ofta existera för lätt.

Det är också beneath denna tidsperiod vilket skandalerna kring detta offentliga ledarskapet uppstår; kontokortsskandaler, handläggare likt gör stora upphandlingar inom företag där man äger egna intressen, förmenta tjänsteresor tillsammans fruar mot Tyskland, oanständigt stora fallskärmar samt obskyra porrklubbsbesök allt finansierat tillsammans med skattemedel.

Förtroendet för detta offentliga ledarskapet sviktar inom sanningens ögonblick - både utifrån samt inifrån - just inom detta ögonblick då detta behövs likt bäst.

Lite tillspetsat kunna man säga för att detta offentliga ledarskapet besitter ertappats tillsammans fingrarna inom syltburken samt byxorna nerdragna.

Den offentliga sektorn står idag inför ett situation liksom skulle behärska liknas nära en nederlag. Resurserna krymper samt legitimiteten ifrågasätts. Medarbetarna hukar inom korridorerna fullbordade från tanken för att dem trots allt möjligen tillhör den tärande sektorn.

En zon liksom fostrar våra unge samt unga, vårdar våra sjuka, tar grabb ifall dem äldre, värnar ifall dem spröda samt sköra människorna, skyddar oss mot yttre samt inre fiender. förmå enstaka sådan zon rimligtvis uppfattas liksom tärande? förmå folktandvård artikel mer tärande än godisbutiker, cancervård mer belastande för samhället än cigarettproduktion?

kunna företag anställa arbetskraft utan dagis, skolor samt universitet? förmå detta finnas ett mer storslagen ledaruppgift än för att framgångsrikt lotsa den offentliga sektorn in inom framtiden?

Om detta är ett reträtt alternativt en återtåg, så är den offentliga sektorns chef återtågets hjältar. samt är dom ej detta ännu, så är detta deras arbetsuppgift för att bli detta.

oss äger alltså en ledningsuppdrag likt ställer större krav på ledarna än någonsin förr. detta är rimligt för att man likt chef tvivlar både på sin förmåga samt på angående uppgiften är lösbar. Dessa tvivel är rädslans budbärare. dock lösningen är ej för att undfly rädslan. Rädslan måste mötas från varenda chef, ty annars blir man (för för att citera Bröderna Lejonhjärta); ingen sann människa utan ett små lort.

Det finns många olika definitioner från vilket detta innebär för att existera chef.

Få från dessa fokuserar på dem personliga konsekvenserna. Därför blir chocken desto större då nya, möjligen ovana, chef utses. detta första samt maximalt uppenbara är för att enstaka chef ständigt lämnar flocken. Någon besitter sagt för att man lämnar kovärmen. enstaka chef förmå inte någonsin ingå inom den lag denne alternativt denna leder.

Ledaren sticker ständigt ut. Här uppstår ledarskapets ensamhet.

En chef erhåller kraft samt man skulle därmed behärska tro för att ledaren ej längre är beroende från dem såsom bör ledas. Paradoxen är för att detta förhåller sig noggrann tvärtom.

Ju mer auktoritet, desto mera beroende blir enstaka chef från sin medarbetare. detta värsta vilket är kapabel hända ett chef är för att medarbetarna gör noggrann vilket dem blir tillsagda för att göra - vare sig mer alternativt mindre. Så ensamheten förstärks från beroendeförhållandet. Jag är beroende från människor såsom jag på bas från min roll ej är kapabel existera genuint intim med.

Den stund man blir chef kommer man också för att avkrävas beslutsfattande.

samt många från dem beslut ett chef besitter för att ta inom framtiden kommer för att existera obekväma. Medarbetarna kommer för att protestera, göra motstånd. för att existera chef innebär alltså dessutom för att ta beslutet att ej ständigt artikel älskad alternativt omtyckt. Fruktad ja, respekterad möjligen, dock älskad bara undantagsvis samt inom bästa fall.

samt inom värsta fall inom ett beslutslös organisation blir jag vilket chef föraktad från mina medarbetare.

Detta förhållande innebär för att ledaren från sin omvärld tenderar för att från sina medarbetare ständigt förses tillsammans med resultat vilket är tillrättalagd, förvanskad alternativt vinklad; allt för för att producera så gynnsam foto vilket möjligt från den enskilde medarbetaren likt lägger fram detta.

Innebörden är den ständigt mer alternativt mindre desinformerade chefen

Och mitt inom allt detta bär ledaren ständigt detta yttersta ansvaret. många förmå ett chef delegera, dock inte någonsin ansvarets tunga ryggsäck. för att existera chef innebär för att ständigt bära detta yttersta ansvaret.

Ledaren är dessutom inom ett sådan situation för att hantering från motsägelsefullheter, föränderlig samt ofullständig data där konfliktande intressen berörs, ständigt bör hanteras samt omvandlas mot beslutsfattande.

för att leva tillsammans konflikter samt paradoxer blir enstaka naturlig sektion från förändrandets ledarskap. oss ser ledarens roll nedan

Figuren ovan är ej objektiv. Den beskriver ej varenda dem positiva sidor detta innebär för att artikel chef inom struktur från påverkansmöjlighet, inflytande, glädje, förbindelse tillsammans med andra människor, möjlighet för att skapa framtiden etc.

oss beskriver myntets andra blad. Ledarskapets skuggsida. Den blad där svårigheterna samt tvivlen härskar.

Att existera offentlig chef innebär tillsammans med detta perspektiv ensamhet, beroende, bristande på kärlek, desinformation, ansvar samt för att leva tillsammans med paradoxer samt konflikter. Man skulle behärska förklara detta likt ledarskapets utsatthet.

Är detta konstigt för att oss besitter rädda samt ängsliga ledare? Snarare är detta mänskligt. oss borde snarare oroa oss ifall våra chef ej vore rädda. Endast ett psykopat förmå existera okänslig för detta tryck.

Problemet är ej heller rädslan. Den kommer ständigt för att finnas. Stora chef äger ständigt brottats tillsammans med sina tvivel samt sin rädsla.

Allt från Jesus på korset, via general Eisenhower nära invasionen inom region i frankrike mot president Kennedy nära Cubakrisen. Problemet är för att oss förnekar dess existens samt därmed berövar oss möjligheten för att förvandla rädslan mot mod

"mod; oräddhet, tapperhet, djärvhet, heroism, kurage, mandom

Vi står då inför svårigheten för att definiera begreppet mod.

Låt mig mot för att börja tillsammans med avfärda dem ytliga något mera "macho-betonade" definitionerna från begreppet. Definitioner liksom äger släktskap tillsammans term vilket tuffhet, manlighet samt kaxighet. Möjligtvis pratar oss då ifall övermod, dumdristighet alternativt högmod. När jag frågade min yngsta dotter Mathilda vilket denna menar tillsammans med mod fick jag detta många kloka svaret; att våga stå för sin åsikt, även när man är isolerad samt rädd.

Det ligger nära mot hands för att blanda samman begreppet mod, tillsammans med för att slås för detta likt inom enstaka viss tidsanda anses artikel detta goda.

dock så är detta ju ej. Ibland är mod för att gå inom motsatt riktning. för att ej artikel politiskt rätt. för att följa tankespåret; endast döda fiskar flyter tillsammans med strömmen. Problemet är för att detta ibland kunna existera pubertal tjurskallighet inom stället för mod.

Konflikter existerar ofta frustrerande, dock innebär på grund av detta mesta för att detta existerar någon vilket existerar motiverad för att ändra vid något.

samt detta är ej ständigt lätt för att känna till vad liksom är vad.

Låt oss pröva några olika definitioner

* mod är för att genomföra något samt handla i enlighet med sin övertygelse trots för att man är rädd. tillsammans denna definition blir mod enstaka fråga ifall att besegra sin inre rädsla. Här återfinner oss Astrid Lindgrens hjältar, t.ex.

bröderna Leijonhjärta

* mod är för att ta initiativ samt handla trots för att man ej är säker på resultatet. tillsammans med detta synsätt blir mod enstaka fråga ifall för att hantera osäkerhet, dvs för att agera inom tomhetens nation, den direkta motsatsen mot fanatism. Förmodligen fanns den första människan liksom åt en ostron enstaka många modig människa (eller möjligen väldigt hungrig)

* mod är för att göra sig sårbar, samt visa sin sårbarhet.

Utgår oss från denna definition blir mod enstaka fråga angående för att både besegra sina inre tvivel samt för att utåt synliggöra samt dela tillsammans sig från sin inre kamp. Jesus på korset uppvisade denna struktur från mod

* mod är för att ifrågasätta sina egna övertygelser samt trossystem. Denna definition handlar angående ett sorts villighet för att ompröva grundläggande värderingar samt synsätt såsom varit styrande inom ens liv samt möta den smärta insikten angående detta innebär.

Detta är detta tvivlets mod samtliga sökare utrustar sig med.

* mod är för att lämna vanornas kokong. tillsammans denna definition likt bas handlar mod ifall för att ej låta vardagens lättja artikel styrande för livsbesluten utan för att äga modet för att ifrågasätta detta.

* mod är för att gå vidare trots förtvivlan.

Denna definition, liksom bl.a. Frankl använder sig från, vänder sig mot dem sidor från människan vilket handlar angående sökandet efter livets innersta gåtor. Frankl själv ger modell från andra världskrigets koncentrationsläger på detta slags mod

Det finns emellertid olika stöt mod. Den amerikanske humanistiske psykologen Rollo May äger inom sin undersökningar från mod funnit fyra stöt mod

* fysiskt mod - det är ofta detta oss tänker på såsom mod.

Förmågan för att utföra farliga handlingar alternativt förmågan för att uthärda smärta samt tortyr

* moraliskt mod - för att slås för detta man tror på även ifall detta ej är opportunt. Motsatsen mot detta är för att äga likt målsättning för att ständigt agera "politiskt korrekt"

* socialt mod - för att våga göra sig beroende samt att ange eller meddela något sig själv, modet för att artikel nära samt intim samt ta risken för att bli uppslukad.

dock detta innebär också motsatsen; modet för att existera isolerad trots rädslan för att bli övergiven

* modet för att skapa - modet för att upptäcka nya former, spränga gränser samt ifrågasätta sin personlig foto från världen

Ledarskap förutsätter inom ett alternativt ytterligare struktur samtliga dessa slags mod, blandningen beror på situation samt uppgift.

dock ifall oss accepterar för att ett från dem offentliga ledarnas viktigaste information är för att leda förändring samt nyskapande, blir modet för att producera detta möjligen viktigaste. alternativt inom varenda fall detta maximalt förbisedda.

Om oss dessutom ser ledarskap vilket ett skapande kreativ konstart samt ej bara en hantverk alternativt en arbete vilket vilket helst betonar detta ytterligare nödvändigheten från denna sorts mod.

"ångest; vånda, bekymmer, fruktan, olust, nöd, bävan, skräck, ågren"

Rädsla, ångest samt otrygghet är term liksom står varandra nära.

Hur utför man angående en parten inom enstaka konflikt ljuger samt ställer orealistiska krav?

Frånvaron från säkerhet utlöser ofta social ångest (Moxnes). oss vet också för att grupper (och stundtals organisationer) tenderar för att producera försvarsmekanismer för för att undvika för att konfronteras tillsammans sin ångest samt sin rädsla. en sätt för att förklara rädsla är för att säga för att rädsla, otrygghet samt ångest uppstår då man berövas behovstillfredsställelse.

Låt oss använda ett variant från Maslows behovshierarki för för att illustrera resonemanget (Ylander).

Med detta synsätt skulle man behärska säga för att närhelst enstaka individ uppnått ett nivå inom denna behovshierarki som man riskerar för att mista uppstår ångest samt rädsla liksom enstaka motreaktion samt individen alternativt arbetsgruppen kommer för att lägga ner många stora ansträngningar för för att förhindra detta.

Så stora ansträngningar för att dessa ansträngningar är kapabel tendera för att bli viktigare än organisationens egentliga arbetsuppgift. Detta är enstaka ögonkontakt kring gruppers beteenden vilket bl.a. den s.k. Tavistockskolan för fram (Jern). tillsammans med detta liksom bas är detta lätt för att förstå dem individualpsykologiska motiven för rädsla närhelst man genomför organisationsförändringar.

dem hotar på en många klart sätt behovsnivåerna 3 samt 4. Människor blir rädda för för att tappa inflytande, ställning eller tillstånd, säkerhet samt gemenskap.

Det är här oss hittar detta klassiska förändringsmotståndet hos chefen samt ledaren liksom tillsammans eftertryck motsätter sig detta liksom bör ske.

denne laddar sin argumentation både tillsammans med sakskäl samt vrede. dock detta såsom detta egentligen handlar ifall är ledarens rädsla för att förlora ställning eller tillstånd samt kraft. ej organisations framtida väl samt ve.

Och detta är just dessa dimridåer från överdriven vrede samt aggression likt ofta är signalen på för att något ej stämmer.

Alltför ofta upptäcker man nämligen för att dessa uttryckformer är den deformerade samt indirekta rädslans uttrycksformer. Icke mindre värda samt dem förtjänar för att tas på allvar, dock utgör inom bas samt botten formulering för rädslan.

Skulle dessutom förändringen behärska leda mot risken för att mista sitt sysselsättning blir nivå 1 samt 2 direkt inblandade samt detta är lätt för att förstå för att ångestnivån stiger då oss riskerar för att mista kroppslig säkerhet samt vår förmåga för att försörja oss samt vår familj.

Men bilden för också tanken mot den klättermentalitet liksom Gunnar Adler Karlsson brukar prata angående.

Vår mot synes obevekliga drift för att klättra socialt (Gunnar brukar träffande likna oss män nära adrenalinstinna babianhannar). tillsammans denna klättermentalitet såsom bas, skulle man behärska säga för att rädsla uppstår närhelst jag riskerar för att halka efter alternativt bli förbiklättrad på den sociala samhällsstegen, dvs detta vilket framförallt berör nivåerna tre samt fyra inom behovshierarkin - gemenskap samt status.

Förändring från organisationer är ofta förknippat tillsammans nödvändigheten hos individer för att växa liksom människor (Moxnes).

Växande förutsätter modet samt viljan för att ompröva. Växande innebär ständigt för att man lämnar detta någon kallat sin bekvämlighetszon, dvs den livzon där samtliga beslut samt samtliga relationer är invanda, kända samt förhållandevis enkla för att hantera. för att lämna bekvämlighetszonen, innebär per definition för att ta risker, för att lämna tryggheten samt för att pröva något nytt.

för att lämna stabilitetens säkerhet samt ge sig ut inom kaosets okända värld.

Förändring innebär tillsammans andra mening för att överge tryggheten för för att söka detta okända. ej bara för organisationen utan också för den enskilde, dock inom synnerhet för ledaren. Man skulle behärska säga för att hos varenda individ samt hos varenda organisation föreligger ett kamp samt balans mellan begreppen säkerhet samt växande.

dock också mellan tillväxt samt stillastående. Något hårddraget är kapabel man säga för att mellan växande samt säkerhet råder en motsatsförhållande ungefär såsom inom bilden nedan.

 

Verklig förändring är inte någonsin möjlig för att uppnå inom enstaka trygg miljö. Paradoxen är för att just då oss liksom maximalt tappar fotfästet föreligger möjligheten för att verkligen producera något nytt, dock för att oss oftast väljer för att hantera dessa situationer genom för att söka oss åter mot den trygga historien.

Man är kapabel ej dela upp en språng över enstaka bred ravin inom två steg. Man hoppar alternativt hoppar ej. Man är inte någonsin delvis gravid!

Man skulle behärska gå så långt vilket för att säga för att grundläggande förändringsprocesser handlar ifall för att inom kontrollerade former minska tryggheten mot den outhärdlighetsnivå där nya funderingar samt processer skapas.

för att producera samt leva tillsammans med den rädsla ur vilken kreativitet springer.

Konsten är alltså ej för att eliminera rädsla samt otryggheten utan för att lägga den på ett sådana nivå för att den ej blir förlamande samt för att ge chef samt medarbetare redskap för att hantera den. möjligen ligger konsten inom förändringsarbetet också inom för att balansera perioderna från växande samt säkerhet så för att dem avlöser varandra på en sådant sätt för att vare sig ångestens förlamande effekter alternativt trygghetens våta yllefilt breder ut sig över organisationen

Kanske ligger rädslan på en ännu djupare strategi än så.

Måhända är detta så för att oss ej bara söker tryggheten utan för att oss också, för för att använda psykologen Erich Fromms formulering, "flyr från friheten". Flyr från den ångestladdade frihet detta innebär för att ta ansvar för den värld oss lever inom samt för att omvandla varenda situation mot enstaka möjlighet.

för att flyga eller fly undan från möjligheten för att förvandla sig själv från för att bli offer för omständigheterna mot för att bli den vilket skapar omständigheterna. Sant mod möjligen handlar ifall modet för att titta sig själv vilket bärare från sitt eget öde. Vem bör oss skylla på den stund oss tar ställning samt accepterar för att detta är oss samt ingen ytterligare såsom skapar våra liv.

Mod är detta synsätt för att mot 100% ta ansvar för sitt eget liv.

Många från dem chefer jag mött inom mitt sysselsättning såsom konsult besitter haft svåra ledningsuppgifter för att hantera. ett sektion från dem besitter hanterat dem utmärkt. andra besitter misslyckats. beneath många år sökte jag den gemensamma nämnaren inom tillkortakommandet.

Idag är jag övertygad angående för att enstaka gemensam samt betydande nämnare är rädslan.

Vi hittar den sociala rädslan hos chefen såsom inte någonsin vågade existera personlig. såsom ständigt upprätthöll ett avmätt distans mot sin omvärld. Chefen hos vilken detta tycks finnas enstaka neurotisk ängslan för att bli personlig, anlända nära samt uppleva intimitet inom sitt ledarskap.

Ledaren liksom inte någonsin visar sig likt levande individ för sina medarbetare. Detta förmå också existera den karge, ordfattige ett aningen buttre chefen likt ej släpper sina medarbetare inpå existensen annat än någon enstaka gång då whiskyflaskan är nästan är tom. Vars rädsla för äkta personlig förbindelse är så massiv för att endast alkoholen förmår avbryta genom vallen.

Detta är möjligtvis ett ledare likt kunna skrämma sina medarbetare mot lydnad, dock detta är ingen ledare vilket skapar en nydanande samt tillåtande klimat. detta är ingen ledare vilket skapar lust för att leda samt förändra.

Men oss hittar också den sociala ängslans andra ytterlighet. Bussiga grabben. Den jovialiske chefen liksom önskar artikel omtyckt samt älskad från varenda samt därför avstår från för att ta beslut där denne tvingas stöta sig tillsammans med någon.

Konsekvensen blir för att samtliga svåra beslut undviks. detta uppstår besluts- samt maktvaccuum inom organisationen. Underställda chefer upplever sig existera ledarlösa. Civil olydnad infinner sig samt dem informella ledarna tar makten. Föraktet för ledaren sprider sig. Rädslans motsägelsefull påstående är att ju hårdare jag anstränger mig för att bli älskad från varenda desto större blir föraktet för mig

Vi hittar också chefen såsom agerar dem säkra korten - ifall någon bör begå misstag bör detta ej artikel jag tycks artikel hans motto.

Här äger oss enstaka chef såsom är en sann fegis, vars moral tycks artikel för att sätta detta egna intresset inom högsätet. enstaka chef liksom ej törs ta enstaka strid för detta han tror på på bas från rädslan för att göra fel, anlända efter inom karriären. Ledaren vilket ej skyddar sina medarbetare mot angrepp utan inom första grabb skyddar sin personlig position samt sina egna intressen.

Denna moraliska rädsla eliminerar förutsättningarna för att artikel trovärdig inom sin ledarroll.

Samma moraliska rädsla hittar oss hos chefen såsom inför enstaka organisationsförändring kastar in all sin kraft, all sin kompetens varenda sina akademiska meriter för för att blockera förändringsprocessen. Allt lät utmärkt på ytan, argumenten verkade genomtänkt.

dock för oss liksom plats närmare insatta inom situationen samt kände personer såg igenom samt kunde ana förtvivlan hos den lilla tioåriga pojke inom sandlådan likt nyss sett sitt bästa sandslott gått förlorat samt desperat klamrade sig kvar nära resterna från sin kraft. Rädslan för att förlora makt plats för honom ett betydande drivkraft.

Här förmå oss prata ifall genuint s.k. revirpinkande.

Vi besitter också ledaren liksom så väl inser nödvändigheten från nydaning, förändring samt helt nya lösningar inom sin organisation. samt likt så väl inser för att detta ej låter sig göras vare sig inom dem gamla arbetsformerna alternativt för att man kunna närma sig problemet beneath lärda samt ordnande former.

Chefen likt inser för att man måste släppa loss dem kaotiska kreativa krafter vilket varenda nydaning kräver. dock likt trots detta ej förmår släppa taget. Kontrollörens behov från för att granska för för att undvika för att tappa kontrollen. ett rädsla för detta skapande, detta nydanande samt gränsöverskridandet såsom förlamar.

Den fysiska rädslan äger också sin ställe.

Särskilt klar blir den inom situationer då fara, möjligen dödsfara faktiskt föreligger. Här är kapabel man återfinna dem maximalt patetiska samt beklämmande fallen från rädsla. Chefer såsom inom dödsfara (jag tänker konkret på den svenska bataljonen inom Bosnien) mot varenda kostnad försöker dölja sin rädsla genom för att verka artikel på hugget, forcerat kasta sig över arbetsuppgifter, bedöva sina sinnen tillsammans med alkohol.

oss får en beteende präglat från undvikande. inom början skorrar detta bara enstaka aningen, dock missljudet växer samt medarbetarnas tvivel ökar. successiv kommer insikten inom omvärlden. samt så enstaka solens tid brister för personen själv samt inom värsta fall kommer sammanbrottet. samt man avskiljs från uppdraget samt får enstaka förnedrande hemtransport

I inget från ovanstående fall fanns detta från början tydlig för att rädslan styrde handlandet.

samt endast inom en fall blev detta helt tydligt efter för att tag för att så plats fallet. Tvärtom skulle förmodligen dem personer detta gäller bli ytterst bestörta, upprörda samt bestämt förneka för att rädslan styr deras handlande. detta är ej heller självklart för att omvärlden skulle artikel varse detta heller. Rädslan smyger sig försåtligt sig försåtligt på.

såsom frostdimman angående hösten. Bilden ser möjligen ut såhär;

Själva förnekandet samt döljandet från rädslan utgör inom sig detta avgörandet hindrat för för att bearbeta den. detta likt ej syns, detta såsom ej diskuteras, detta vilket ej belyses. detta är kapabel heller ej medvetet bearbetas. detta är tillsammans den vuxnes rädsla liksom tillsammans barnets.

för att prata angående spöket beneath sängen samt sätta ficklampans ljus på detta ger rädslan proportioner.

Alla chef förmå ej bli hjältar, inom ordets storslagna fras. Hos varenda människa finns en överbyggnad för detta möjliga. dock taket är möjligen flyttbart samt ligger ofta högre än oss tror. Råämnet människan innehåller ett potential mot vidarförädling även inom rädslans område såsom är långt ifrån utnyttjat.

oss kunna samtliga bli hjältar inom den meningen för att oss besegrar vår rädsla samt växer ytterligare ett tum. Uppgiften för organisationer inom en förändringsarbete är bland annat för att synliggöra rädslan för för att därmed göra den bearbetningsbar. för att synliggöra rädslan, möjliggör för chef för att växa samt inom den fras såsom jag avser också bli hjältar.

Rädslan förstärks också från en antal tydliga mekanismer.

Den första samt maximalt uppenbara är förnekandet från rädslan likt sådan. Genom förnekandet förpassas rädslan mot detta undermedvetnas svårkontrollerade regioner.

På liknande sätt fungerar den uppblåsta självgodhet man är kapabel återfinna inom vissa organisationer. Den självgodhet såsom egentligen ej är något annat än ett rädsla för för att betrakta verkligheten såsom den är.

Detta självbedrägeri bidrar mot för att förstärka rädslan. I dessa organisationer besitter man blandat ihop självkänsla samt självsäkerhet. tillsammans självkänsla menar jag här ett inifrån kommande, sann känsla från för att jag OK såsom jag är, tillsammans med mina fel samt brister. tillsammans självsäkerhet menar jag en skal jag lägger utanför mitt själv (mitt jag, min självbild), för för att skydda den uppblåsta, falska självbild jag byggt upp likt kompensation för min bristande självkänsla.

Rädslan jag bär är för att någon bör genomskåda den uppblåsta självsäkerhet jag byggt upp. Ju kraftigare jag blåst upp mig, desto större blir rädslan. Ofta inriktar man sig inom denna typ från organisationer på för att ytterligare förstärka den falska självbild man byggt upp (därmed förvärrar man situationen - man så för att säga försöker släcka brasan tillsammans bensin) inom stället för för att ge sig på samt stödja utvecklingen från den mer svårarbetade dock väsentliga självkänslan.

Man förmå ej artikel ett god chef utan enstaka sund självkänsla.

En tredjeplats faktor är detta fåfänga sökandet efter säkerhet som många ägnar sig åt. inom stället för för att jobba tillsammans för att stärka sin inre självkänsla samt självförtroende ägnar man sig åt en fåfängt sökande efter enstaka yttre säkerhet likt ständigt blir skenbar.

På så sätt lägger man kraft samt energi på fel saker samt såsom ett följd från detta snarare ökar än reducerar rädslan

Rädslan förmå beskrivas vilket ett lök. Man skalar från skikt efter skikt allt beneath detta för att tårarna rinner. vetenskapsman liksom studerat rädslan tycks ibland mena för att detta innerst finns ett sorts ur-rädsla (Jefers) liksom utgör rädslans minsta gemensamma nämnare.

tillsammans med detta synsätt finner oss ytterst själva förnekandet från rädslan liksom fenomen. Tabubeläggandet liksom både osynliggör samt omöjliggör för att anlända åt den samt bearbeta den.

I nästa skikt från rädslans lök hittar oss dem olika saker, fenomen samt händelser oss är rädda för.

dem förmå artikel ytterst konkreta, näraliggande samt handfasta likt rädslan för ormar samt rädslan för för att bli nedslagen inom tunnelbanan från fotbollshulliganer alternativt mer diffusa, längre försvunnen inom tiden samt möjligen lite mer abstrakta vilket rädslan för döden. dem förmå artikel rationella vilket rädslan för att drunkna då man åker Finlandsbåt alternativt irrationella liksom den obegripliga rädslan för mörker oss drabbas från då samt då.

Nästan samtliga former från rädsla på denna nivå handlar ifall yttre företeelser.

I skiktet innanför hittar oss rädslan likt besitter för att göra tillsammans med inre tillstånd. Rädslan för att ej lyckas, rädslan för att förlora kraft, rädslan för att bli sårad. På denna nivå handlar rädslan angående det sårade egot.

undersökning visar för att enstaka massiv sektion från rädslan på denna nivå kunna härledas mot tidigare händelser inom ens liv. detta är på denna nivå detta sårade, kränkta barnets rädsla blir uppenbar.

I detta skikt vilket idag följer hittar oss rädslan för rädslan. Dvs detta förhållande för att jag ej är rädd inom sig, dock jag är rädd för för att bli rädd.

samt framförallt är jag är rädd för att någon ytterligare bör titta för att jag är rädd för för att bli rädd.

Innerst inom löken hittar oss, detta likt någon vetenskapsman kallat samtliga rädslors moder. Rädslan för att ej behärska hantera situationen. Alla andra rädslonivåer är översättbara mot denna nivå.

Rädslan för fotbollshuliganerna kunna översättas mot "jag är rädd för för att jag ej förmå hantera huliganerna" rädslan för döden likaså. Man kunna vända på steken samt säga så här ifall jag visste för att jag kunde hantera vad liksom helst likt kom inom min väg, vilket ägde jag då för att existera rädd för?

Rädslans lök är kapabel inom figur illustreras på följande vis

Det är möjligen viktigt då man arbetar tillsammans för att utforska rädslans roll inom organisationer för att man ej nöjer sig tillsammans den symtombearbetning vilket detta innebär för att jobba tillsammans lökens yttre skikt utan beslutsamt strävar efter för att tränga in inom lökens kärna för för att bearbeta den urrädsla vilket tycks styra samtliga andra rädslor inom livet

Det finns nästan ingen hunddjur liksom är så farlig likt ett schäferhund uppväxt inom ett knarkarkvart.

Ständigt hunsad, ständigt någon som har blivit besegrad eller nedslagen, ständigt osäker. Detta är ett rädd tamhund. samt enstaka rädd hunddjur biter. Biter oförutsägbart. Så är detta tillsammans rädda människor. Kraften liksom mobiliseras för för att undvika för att konfronteras tillsammans rädslan är så kraftfull för att man tenderar för att både gå mot sitt eget förstånd, sin personlig moral samt möjligen motarbeta sina egna långsiktiga livsmål.

Ur detta växer ej bara ångest utan också självförakt.

Wilhem Moberg skildrar inom enstaka från sina romaner den ensamme fadern likt fanns så rädd för att förlora sin dotter för att denne gjorde allt för för att behålla hon. Så rädd för att han mot slut kom för att förorsaka hennes död. samt kommer oss ej samtliga ihåg mödrarnas kamp angående samt rädslan för för att mista barnet liksom monark Salomo så vist avgjorde.

Rädslans deformerande kraft

på chef är ej rationell, endast omväg möjlig för att observera, dock lika mäktig vilket bettet från enstaka schäferhund.

Och rädda chef är särskilt farliga eftersom deras rädsla besitter ett räckvidd såsom är större än varenda andras.

Rädslan besitter också enstaka sorts epidemisk kraft. Rädsla tenderar nämligen för att infektion. Rädda chef smickrar uppåt samt slår neråt. samt i enlighet med mönstret "min dräng äger också ett dräng" tenderar rädslan för att sippra ner genom organisationen samt successiv beläggning ut varenda tomrum tillsammans med feghet.

chef är nämligen rollmodeller samt förebilder, på gott samt ont. Rädda chef tenderar för att producera rädda organisationer.

"ledare; anförare, arbetsledare, överhuvud, hövding, tongivande individ, koryfé, pamp, styresman, överkucku, bas"

Ledarskapsfilosofen Peter Koestenbaum säger för att genuint alternativt autentiskt ledarskap uppstår ur alternativt beror från fyra grundläggande faktorer alternativt strategiska komponenter; visioner, realism, etik samt mod.

Dessa fyra faktorer alternativt komponenter ställer denne samman inom vad denne kallar ledarskapsdiamenten;

Tesen är för att ledarskap innebär "storhet", nämligen förtroendet samt uppdraget för att lotsa människor genom svåra situationer. För för att detta bör existera framgångsrikt, för för att ledarskapet bör artikel genuint, erfordras för att man också är framgångsrik inom samtliga dem fyra avseenden ledarskapdiamanten anger.

Ledarskap utan realism, tenderar för att bli verklighetsflykt samt flum. Ledarskap utan moral samt etik tenderar för att bli ett Hitlers alternativt enstaka Stalins ledarskap, en ledarskap utan visioner blir en ledarskap utan riktning - ingen vet varåt framåt ligger. samt en ledarskap utan mod blir en ledarskap utan beslut, en stillaståendets ledarskap. Frånvaron från mod skulle på sätt samt vis behärska beskrivas liksom för att man abdikerar från ledarskapet.

Ledaren äger tagit semester.

Starta tillsammans med ett massiv dos uppmärksamhet vid #logiska strategi samt tillsätt växelvis #ass samt #diss, sålunda för att ni upptäcker då ni pratar förbi varandra och.

Vad oss intresserar oss för här är hur modet hos ett chef förmå stärkas samt påverkas från dem andra variablerna inom ledarskapsdiamanten. Den österrikiske psykiatrikern Viktor Frankl äger tillsammans utgångspunkt inom sina egna erfarenheter inom dem tyska koncentrationslägerna beneath andra världskriget utforskat modets samt förtvivlans gränser.

ett slutsats man förmå dra tillsammans med utgångspunkt från hans resonemang är för att även inom dem maximalt utsatta situationer där undergång samt apati objektivt sett borde härska uppstår enstaka sorts förtvivlans mod. Man är kapabel förstå detta mod angående man betraktar människan såsom sökande efter fras samt utmaningar.

Frank hävdar för att människan inom själva verket både behöver samt möjligen också strävar efter spänningstillstånd där strävan efter mål såsom är hon värdiga gör strävan meningsfull. Man skulle alltså behärska säga för att Frank avvisar tanken på för att tryggheten är en ändamål inom sig.

detta är frihet oss behöver. samt oss använder den för för att växa samt bli modiga.

Utgår oss från ledarskapsdiamanten är kapabel man säga att människors etik utgör enstaka sorts vaccination mot bristande mod. ett etik såsom gör för att man frimodigt förmå möta sin blick inom badrummets spegel varenda morgon därför för att man vet för att man strävar efter för att agera på en moraliskt försvarbart vis.

dock för att jag också - liksom jag ofta tvingas göra tillsammans min tonårsdotter Anna, såsom just för tillfället är min strängaste moraliska gränsvakt - utåt är kapabel stå för dem handlingar jag utför. Inför min dotter Anna måste jag behärska försvara detta jag gör såsom moraliskt riktigt, utan detta är kapabel jag ej existera enstaka god tonårsförälder, jag utgör då ingen god förebild.

Annas krav på min moral bidrar högst konkret mot mitt personliga mod då jag bör ta ställning.

Men även visionerna besitter ett innebörd för modets styrka. varenda gång jag ser gamla journalfilmer visa Vietnamkrigets fasor tillsammans med B52-ornas napalmmattor, attackplanens samt helikoptrarnas raket- samt bombangrepp, så går mina idéer mot dem små utmärglade bönder likt för grabb grävt sig ner 4, 5, 6 möjligen 7 meter beneath mark.

Där väntade dem, samt återkom gång på gång. dem borde ej äga klarat dem, dem borde äga gett upp. Oddsen fanns för omöjliga. dock möjligen plats dem liksom humlan, likt i enlighet med aerodynamikens lagar ej borde behärska flyga. dock såsom gör detta ändå, därför för att den ej är vän tillsammans dessa lagar.

dem visste ej för att dem borde ge upp, därför för att dem ägde ett dröm, ett framtidsperspektiv. enstaka framtidsperspektiv liksom dem då ansåg så kraftfull för att dem plats beredda för att gå inom döden för. Starka visioner, tror jag, är enstaka utomordentlig vaccination för för att stärka modet.

Slutligen tror jag för att bristande på förståelse ifall verkligheten vilket den ser ut, vilka krafter såsom är inom omlopp samt hur den skenbara bristen på logik inom yttervärlden trots allt äger enstaka underliggande logik skapar rädsla samt ångest.

Allt detta liksom jag skulle vilja summera såsom för att hjälpa människor för att rita en landskapsbild över verkligheten visar sig ofta äga enstaka förvånande massiv påverkan på människors förmåga för att minska sin ångest samt rädsla samt därmed stärka sitt mod.

Låt oss betrakta enstaka situation där ledarskapet uppvisade den negativa spegelbilden från ledarskapsdiamanten.

USA´s deltagande inom Vietnamkriget. Oklara visioner. enstaka många diffus föreställning angående den verklighet man ägde för att utöva sitt ledarskap inom. samt ett moral såsom milt formulering plats tveksam. Sett inom backspegeln är detta ej svårt för att förstå för att den armé USA sände mot Vietnam ägde svårt för att mobilisera detta "förtvivlans mod" Frankl talar angående hos sina soldater.

Eller ta den positiva motsatsen då landet sänder enstaka FN-bataljon mot Bosnien för för att för första gången på länge för enstaka svensk avdelning möta fara samt dödshot.

enstaka trupp vaccinerad tillsammans både visioner samt realism. Man visste varför man fanns där, man trodde på uppgiften samt man fanns rustad för för att lösa den. dock också enstaka moral samt etik man plats beredd för att ta risker för, ja bokstavligen riskera existensen för. Den moral vilket förenklat säger för att detta är dem starkas arbetsuppgift för att skydda dem svaga mot dem onda, då dem svaga ej längre förmå skydda sig själva.

Så fanns också den svenska bataljonen omvittnat en förband tillsammans hög moral samt många mod inom den fras oss här definierat mod.

Låt oss slutligen, tillsammans med utgångspunkt inom ledarskapsdiamanten tänka över varför modet så ofta saknas inom dagens offentliga zon. mot för att börja tillsammans med saknas detta visioner. På sin höjd formulerar man sina verksamhetsmål inom form eller gestalt från sparbeting alternativt andra defensiva formuleringar.

Vem är, lite drastiskt uttryckt, beredd för att gå inom döden för för att lyckas genomföra en sparbeting på 7%. oss äger rikligt tillsammans offentliga chef vilket ifall dom ej äger begått rena förbrytelse (t.ex. kontokortaffärer) så besitter dem ofta tillskansat sig stötande fallskärmsavtal. tillsammans med vilken moral är kapabel jag begära från ett överansträngd sjuksköterska för att denna bör existera sparsam tillsammans med läkemedel inom enstaka situation där Apoteksbolagets VD besitter roffat åt sig enstaka fallskärm på 38 Miljoner kronor.

samt hur bör oss behärska tro för att dem enskilda medarbetarna bör behärska uppvisa mod när deras chef ej informerar dem samt ger dem ett rimlig möjlighet för att förstå den värld dem äger för att leva samt agera inom, dess rationalitet samt logik.

Det uteblivna modet besitter självklart konsekvenser på flera olika vis.

För ledaren själv

är innebär bristande på mod samt för att man agerar mot sin personlig övertygelse för att man successiv utvecklar en självförakt samt bristande på självrespekt såsom gör detta svårt för att på allvar både utöva ledarskap samt stå ut tillsammans sig själv.

rymning in inom olika försvarsmekanismer såsom projicering (skylla på andra), nedstämdhet samt rentav alkoholmissbruk är inga ovanliga fenomen. dock detta uteblivna modet leder också mot för att ledarens legitimitet upphör. han blir mentalt detroniserad samt organisationen tenderar för att negligera hans närvaro. Detta förstärker självklart självföraktet.

Rädda chef besitter också ett trend för att bli aggressiva neråt samt krypa uppåt inom hierarkin. Deras oförutsägbarhet sprider på detta vis indirekta negativa sidoeffekter från rädslan.

De människor

liksom arbetar inom enstaka organisation tillsammans med rädda chef kommer för att märka för att ångestnivån inom bota organisationen stiger.

Rädsla tenderar för att infektion neråt inom organisationen. en sorts negativt rollmodellskap. Montaigne säger många träffande; "fegheten är grymhetens moder." Men motsatsen förmå också förekomma, dvs för att ledarens rädsla mobiliserar medarbetarnas mod. dock möjligen också deras vrede.

I den denna plats boken utför oss en försök för att hjälpa dig för att möta den utmaningen.

inom organisationer tillsammans rädda chef tror jag för att nivån på dem destruktiva konflikterna tenderar för att öka. oss får också allt fler samt fler interna maktkamper. Energin används för inre stridigheter inom stället för för att uträtta detta man bör göra samt producera resultat.

För organisationen inom sin helhet betyder rädda chef för att verksamhetens effektivitet sjunker.

Energi går åt för för att härbärgera rädsla inom stället för för att leda verksamheten. Organisationen tenderar för att förlamas samt inom värsta fall händer ingenting. eftersom varenda är rädda för att göra fel gör ingen någonting alls. Detta är ju liksom vän detta maximalt verksamma sättet för att undvika för att begå fel.

På sikt samt inom extremfallet kunna rädslan leda mot för att organisationen går under.

Vi äger idag kommit fram mot frågan angående vad man kunna göra åt rädslan inom enstaka organisation samt rädslan hos dess chef. För för att svara på denna fråga måste man utgå från en synsätt kring människan samt hennes roll inom organisationer.

Jag tror för att rädslan samt modet finns latent hos varenda människor. oss är inom denna fras ej permanent fega alternativt modiga på enstaka "viss nivå". detta finns ej heller samt totalt genomrädda alternativt fullständigt genommodiga personer. Ynkryggar äger på dem maximalt oväntade vis rest sig ur spillrorna från sin feghet samt uträttat stordåd.

samt även hjältar äger sina akilleshälar.

Naturligtvis finns detta hos varenda människa ett gräns för hur många denna förmå förbättra sitt mod samt hur väl denna förmå eliminera sin rädsla. detta finns hos oss varenda en överdel oss är kapabel slå inom. dock för dem allra flesta från oss är detta enstaka lång bit kvar mot detta överbyggnad där modet ej längre förmå utvecklas.

Med detta synsätt såsom bas blir organisationens övning för att producera enstaka traditioner, en synsätt, en förhållningssätt samt ett metodik liksom gör för att varenda chef utvecklar sitt mod mot detta yttersta efter sina förutsättningarna. för att komma så nära taket likt detta bara går.

Uppgiften blir alltså för att stärka individens inre växtprocesser genom för att producera yttre förutsättningar. för att plöja samt gödsla den mark där modets planta bör spira.

Det vore förmätet för att tro för att åtgärder mot rädsla låter sig beskrivas i enlighet med någon lätt manual-modell. Så är detta självklart ej.

Nedan ger jag modell på olika typer från åtgärder vilket varenda äger demonstrerat sig fungerar likt rädslodämpande samt modförstärkande för chef inom utsatta förändringssituationer

* människor är ofta rädda samt ångestfyllda därför för att dem ej förstår sammanhangen. Deras omvärld förefaller artikel kaotisk, obegriplig samt irrationellt.

dem är likt vilsekomna orienterare utan landskapsbild. Min upplevelse är för att hjälpa människor för att rita upp omvärldskartan, hjälpa dem för att titta mönster samt logik inom detta likt verkar existera kaos, för att hjälpa dem för att genomskåda irrationaliteten samt titta vilken rationalitet såsom ligger beneath denna samt för att hjälpa dem för att titta för att dem är ej utan sällskap ifall för att artikel inom denna situation.

Allt detta tycks äga enstaka tydligt ångestdämpande utfall. detta oss då gör är för att oss stärker realismhörnet inom Koestenbaums ledarskapsdiamant

* men detta finns ett ytterligare poäng förknippat tillsammans med detta. ifall man gör detta på en genomtänkt vis är kapabel man samtidigt låta människor uttrycka sina känslor.

Sin bekymmer, sin ångest samt sin vrede. inom min roll vilket konsult äger jag upprepade gånger fått uppleva hur jag likt budbärarna inom detta gamla Sparta bildligt stenats mot döds mot följd från den verklighetesbeskrivning jag givit. dock detta ingår inom spelet så för att säga. Poängen tillsammans med detta bota är för att då man ett gång gett formulering för sin rädsla samt bekymmer samt fått göra sig från tillsammans med sin vrede, börjar detta finnas område för nya känslor samt reaktioner.

Denna mentala samt känslomässiga tömningsprocess är kapabel, inom bästa fall, fungera liksom en reningsbad mot rädsla. inom regel visar detta sig för att inget förmå bli värre än mina farhågor angående framtiden.

* detta besitter släktskap tillsammans enstaka behandlande princip liksom går ut på för att närma sig detta man fruktar inom stället för för att undvika detta.

en gammalt österländskt talesätt låter ungefär så här; för för att behärska ge formulering för dina goda sidor, måste ni först behärska bekanta dig tillsammans med samt bli vän tillsammans dina mörka sidor. oss talar här egentligen angående för att bekanta sig tillsammans med rädslan, gå den in på existensen samt göra sig vän tillsammans den.

för att upptäcka, acceptera, prata angående samt synliggöra är en känt knep för för att göra den hanterbar. noggrann likt trollen tenderar den för att försvinna samt bli ofarlig inom dagsljus.

* man är kapabel tillsammans andra mening träna sin förmåga för att hantera rädsla genom olika tekniker.

Lös detta direkt.

noggrann såsom man tillsammans olika managementtekniker förmå lära chef ledarskapets teknik förmå man tillsammans med mental träning, visualisering samt andra metoder träna sin förmåga för att hantera obehagliga situationer. inom sin enklaste form eller gestalt pratar oss angående klassisk betingning, dock mera utvecklat kräver denna ansats för att dem vilket önskar förbättra sin förmåga för att hantera rädsla startar processen tillsammans för att medge dess existens samt inse för att rädslan utgör både enstaka begränsande samt givande sektion från ledarskapet.

upplevelse samt träning från för att leda samt för att lyckas leda då man är pressad, stressad samt rädd stärker immunförsvaret mot framtida rädsla.

* om oss åter vänder oss mot ledarskapsdiamanten så förmå oss dra slutsatsen för att ett organisation vilket formulerar samt driver sin aktivitet tillsammans med utgångspunkt inom goda, värdiga samt eftersträvansvärda visioner också är ett organisation där man inom viss fras vaccinerar medarbetarna mot rädsla.

för att ges tillfälle för att jobba för något eftersträvansvärt är inom högsta grad modförstärkande.

* nära visionerna helande kraft ligger också för att producera och stärka moralen inom organisationen. När man uttalar samt agerar efter ett hög moral tenderar detta också för att direkt stärka modet hos dess medlemmar.

dock detta stärker också modet genom för att moralfrågan synliggörs vilket tillsammans ett viss automatik påverkar individerna för att tänka över sina moraliska ställningstaganden vilket inom sin tur stödjer den modförstärkande processen.

* men man förmå också minska rädslan inom ett organisation genom för att producera arbetsformer samt arbetsmetoder vilket gör detta möjligt för att synliggöra samt därmed bearbeta rädslan.

en effektivt sätt är för att skapa nätverk mellan likasinnade personer tillsammans likartade arbetsuppgifter samt ge dem utrymme för för att inom nätverksform bearbeta ledarskapets olika mörka sidor.

* nära släkting tillsammans med detta angreppssätt är för att titta mot för att chef får mentorer alternativt ifall dem är äldre samt mera erfarna, externa handledare alternativt bollplankspersoner tillsammans med vilka man kunna stöta samt blöta ledarskapets avigsidor

* en tredjeplats näraliggande modell är för att chefen själv använder sig såsom redskap inom denna process antingen genom dem metoder för konstruktiv feed-back vilket finns alternativt genom s.k.

utvecklingssamtal. Ledarens arbetsuppgift inom dessa kontext är för att på en konstruktivt vis lyfta upp rädslan på bordet samt tillsammans tillsammans med sin medarbetare titta hur ledarskapsdiamantens fyra olika hörn förmå vidgas. för att någon ställer krav på mitt mod samt min etik är redan detta ofta enstaka väg mot förändring

* man kunna också hantera rädslan inom enstaka organisation genom för att påverka dem normer, den tradition samt dem värderingar såsom råder.

angående man arbetar inom enstaka organisation vilket ej bara motvilligt accepterar utan beredvilligt är beredd för att jobba tillsammans med utgångspunkt inom ledarskapets samt gruppdynamikens mera irrationella sidor äger man tillsammans med enstaka viss automatik skapat utrymme för rädslan. Därmed blir den synliggjord samt mindre farlig.

* vi bör heller ej underskatta värdet från dem handlingar liksom ledarna själva utför.

Goda chef fungerar som rollmodeller samt förebilder. dem blir ofta personer liksom andra chef ser upp mot samt ibland försöker efterlikna. chef likt ej bara törs prata ifall samt visa sin rädsla utan också inom papper demonstrerar för att dem, trots skallrande knän, är beredda för att besegra den, utgör redan detta enstaka inspirationskälla mot mod.

* slutligen bör oss komma ihåg för att rädslan ofta uppstår på bas från sviktande självskänsla samt självförtroende.

för att ge chef information likt dem nätt samt jämt klarar från samt vilket dem endast klarar från ifall dem besegrar sin inre rädsla är en sätt för att successiv bygga upp försvaret mot rädsla inom enstaka organisation. Framgång stärker modet samt reducerar rädslan. för att ge människor möjlighet för att efter anspänning lyckas, stärker deras mod.

Om oss sammanfattar åtgärderna inom ett organisation för för att behärska producera enstaka högre närvaro från mod samt minska rädslans räckvidd på beslutsfattande samt ledarbeteenden, förmå man summera dem inom fem olika huvudgrupper.

För detta första stöd chef inom deras personliga tillväxt samt självkännedom vilket gör dem allt mer samt mer rustade för att möta rädslan. tillsammans med andra mening besitter självkänslan ett avgörande innebörd för förmågan för att övervinna rädslan.(Wennberg & Wennberg).

Mod växer också fram ur ett klar moral samt etik samt visioner värda för att ta risker för.

tillsammans med andra mening är mod ett effekt från detta uppgift, den moral samt den etik organisationen äger. Dessa utgör ofta organisationens osynliga drivkrafter samt organisationens själ samt identitet

För detta tredjeplats inför konkreta stödåtgärder från strukturell natur såsom mentorskap, nätverk m.m. för för att låta chef bolla sina negativa känslor inom en kontext där detta bollande förmå få bli konstruktivt samt förankra människor inom verkligheten.

Som fjärde insats; jobba medvetet på för att förändrar klimatet inom organisationen så för att rädslan blir en tillåtet tema liksom samtliga andra "irrationella", emotionella samt sublimera ledarproblem.

Här är chefens rollmodellskap samt agerande såsom förebild från yttersta vikt. Genom för att synliggöra dessa faktorer inom organisationen blir också effekten från detta totala ledarskapet betydligt kraftfullare.

Slutligen såsom femte faktor är kapabel man mota Olle redan inom grind. Genom för att målmedvetet söka chef samt rekrytera personer såsom är beredda för att stå för sin åsikt även när detta blåser motvind äger man redan från början skapat goda förutsättningar för för att producera enstaka modig organisation.

Man brukar inom bland säga för att detta krävs säkerhet inom ett organisation för för att behärska hantera förändring.

Detta är sannolikt fel, allvarligt fel. Förmodligen är detta noggrann tvärtom. tillväxt förutsätter frånvaro från säkerhet. Endast då osäkerhet råder är detta möjligt för att producera tillväxt. tillväxt förutsätter kris. Trygghetstesen är resultatet från ett grav missförstånd alternativt möjligtvis ett tro ifall för att detta finns ett lätt väg ut ur rädslan samt för att växande förmå ske utan risk.

Däremot är detta förmodligen sant för att trygga människor - människor tillsammans ett utvecklad självkänsla - är enstaka förutsättning för för att producera tillväxt inom ett organisation.

samt detta är enstaka helt ytterligare sak. tillsammans trygga människor menar jag då ej människor såsom är inom avsaknad från alternativt ej upplever rädsla. Tvärtom. Trygga människor är människor såsom tillsammans stöd från sin moral, sina visioner samt sin självkänsla agerar trots för att dom är rädda. Människor likt inom någon sorts fras är övertygade angående för att dem ej går för att förgöra, människor liksom är beredda för att ta risken därför för att dem trots rädslan tror sig behärska hantera situationen.

Situationen bli ej lättare från för att dem flesta organisationer är befolkade tillsammans människor vars självkänsla är begränsad samt vars trygghets är svag alternativt obefintlig.

Dom flesta från oss är inom någon fras rädda. Ledarens arbetsuppgift blir alltså för att inom organisationer präglade från otrygga människa frammana "förtvivlans mod".

Trygghet är alltså ej detsamma vilket bristande på rädsla. säkerhet är för att agera trots för att man är rädd. Misstaget oss ofta gör är för att oss tror för att oss är kapabel återskapa människor säkerhet enbart genom för att vidta yttre åtgärder.

detta är möjligt för att oss förmå, dock ej samtidigt såsom oss leder samt skapar förändring. Dessa två term står inom motsatsförhållande mot varandra. Den likt ej står ut tillsammans en visst mått från yttre otrygghet är kapabel heller ej delta inom samt än mindre leda förändring samt utveckling.

Och förändringsarbete kräver modiga människor, människor liksom är beredda för att ta risken för att passera gränser.

Våra organisationer är alltför ofta befolkade från medarbetare vilket ej ens prövar handtaget på dörren samt förblir instängda inom en olåst utrymme resten från livet.

Ledarens blir då för att både fungera vilket enstaka ångestcontainer för sina medarbetare dock också den såsom förvandlar denna ångest mot något kreativt.

Man skulle behärska säga för att ångest, rädsla samt kreativitet är varandras bror/syster. Ledaren blir på så sätt synliggörare från detta möjliga. Den liksom ser för att glaset är halvfullt inom stället för halvtomt samt förmår glädjas över detta.

"det är ingen konstverk för att existera modig

om man ej är rädd" (Tove Jansson)

* Cullberg, Kris samt tillväxt, N&K

* Cullberg, Skapande kriser, ???

* Frankl, existensen måste äga ett fras, N&K

* Fromm, Flykten från frihet, N&K

* Grönholm, Krigare tillsammans med portfölj, N&K

* Handy, Paradoxernas period, Brainbooks

* Jeffers, Känn rädslan samt våga ändå, ICA

* Jern m.fl.

Grupprelationer, N&K

* Koestenbaum, ledarskapsdiamanten, Utbildningsförlaget

* May, Modet för att producera, N&K

* May, frihet samt ödet, N&K

* Moxnes, Vardagens ångest, N&K

* Musashi, dem femringarnas lärobok, Bonnier Fakta

* Palazzoli, detta gömda spelet inom organisationer, N&K

* Ottosson, vilket gör jag tillsammans med min ångest, N&K

* Wiberg, Våga välja väg, Norstedt

* Wennberg & Wennberg, Spelet kring självkänslan, Rabén & Prisma

* Ylander, kraft samt rädsla, N&K